Det finns ingen mer fantastisk uppgift i livet än att få vara mamma. Att se dem växa, busa, lära sig gå, prata och utvecklas för var dag som går. Mammas tålamodet tar slut allt som ofta och man blir trött i vardagen. Men nu sitter jag här med ett stort leende på läpparna och ett varmt och stolt hjärta när jag kollar på dessa bilder. Mina barn, mina pojkar. Jag älskar er av hela mitt hjärta, i hela mitt liv och vidare in i nästa. Mitt liv skulle inte ha samma mening och värde utan er. Och jag finns här för er, för alltid, genom allt.
Puss på er alla, stanna upp idag och värdesätt allt ni har och ta hand om varann!
Jag blev också alldeles varm i hjärtat av det här inlägget. Tänk att det inte var längesen som de var alldeles pyttiga... Åh. Livet. Helt fantastiskt :)
SvaraRaderaSå fina pojkar!!! Som sin mamma :) jag vill oxå bli mamma!!! nån dag iaf... puss!
SvaraRadera